torsdag 27 januari 2011

Koh Samui

Just nu befinner vi oss pa denna o. Narmare bestamt i Lamai. Det blir ett lite konstigt inlagg da jag inte ar vid var dator. Internetcafet vi ar pa nu ar orsaken. Vi bor i en bungalow pa stranden mellan 5 och 10 meter fran havet beroende pa om det ar ebb eller flod. Betalar endast 700 bath per natt for ett rum med 2 sangar, flakt och bara kallvatten. Funkar jattebra och vi trivs som bara den med stallet. Resturangen pa stallet har god mat och bra service och dom forsoker verkligen att fa kontakt med barnen. Marlon ar inte med pa noterna for han vill bara springa runt sjalv men han ler och haller god min. Laget pa stranden gor att man kan sitta i en stol vid bungen och ha koll pa barnen som leker nere vid strandkanten, avslappnat och skont. Ja, det vill saga sa avslappnat som det kan bli med tva barn att halla koll pa.

Vagen hit var lang. Vi akte fran Koh Samet vi kl 13 i forrgar med bat och sedan med minibuss till Bangkok. Val dar tog vi en Taxi till taget som gick kl 19.30. Sovvagn fick det bli och det var en upplevelse bara det. Mest thailandare och nagra fa turister. Vi hade en badd uppen och en nere som baddades ut vid kl 20.00. Toaletten var VIDRIG, har faktiskt aldig sett nagot varre. Var valdigt nara att krakas. Fy fan sager jag! Resan tog 12 timmar sa jag var tvungen att ga en gang och Alicia gick bara tva ganger men kissade bara den sista gangen da hon var tvungen. Den toaletten skulle jag inte rekomendera att man satte sig pa. Framme i Surat Thani blev det buss mot piren dar en bat vantade pa oss for att ta oss ut till Koh Samui.

Skriver mer en annan dag. Tankte da skriva lite priser till er som ar intresserade av det...

tisdag 25 januari 2011

Alicia blev bränd av en manet för några dagar sedan men hon förstod det inte riktigt själv, hon bara klagade på att det kliade och sved på låren och höften. Tillslut gick vi upp till lilla matskjulet vid stranden och frågade om vinäger som ska vara bra mot det. Dom kunde ingen engelska men jag sa "jellyfish" och pekade på benen. Då förstod dom och mamman skickade sin dotter till en buske vid ett träd och hon plockade av några blad som hon rev och slet i och ruggade upp. Sedan strök hon dom mot Alicias utslag och efter ca 5 min så hade det gått över men var fortfarande lite rött. Igår var Alicia magsjuk och kräktes, stackarn...feber och huvudvärk. Tror att hon fick värmeslag då hon dagen innan lekt med en tjej på stranden i stort sett hela dagen i solen och hon som inte är riktigt van vid värmen än. Sprungit, hoppat i vågorna och lekt. Men nu verkar det vara bättre! Vi fick därför stanna en extra natt på Koh Samet men idag verkar det som att vi kan röra på oss. Ska bara äta frukost och känna efter lite.

Det är jättetfina stränder här där vi är men det är väldigt skräpigt på sina platser och rörigt. Väldigt mycket ryssar och där dom finns så dras priserna upp rejält då dom i stort sett aldrig prutar på saker. Rummet vi bor i är inte det roligaste direkt. Det är helkaklade väggar överallt, i bad rummet OCH i sovrummet plus att det är tjock galon på madrasser OCH kuddar. Vet inte vad som försigår här :-/ Varje morgon så kluckar det för fullt i toaletten så det gäller att toalocket är stängt annars så stänker det på golvet, blä!

Niclas gick på massage och fotvård nere vid stranden första dagen här och har nästan inga fötter kvar, ha, ha. Hon som gjorde dom fina tyckte att jag hade gjort ett dåligt jobb :-)
Jag tog ochså en välbehövlig massage och lite fotvård, krävdes inte lika mycket jobb med mina fötter dock ;-)

Klänningaran i butikerna här får man inte prova då det står att det är stretch i dom, kan säga att det är många som irriterar sig på det och därför inte köper, synd. Man kan ju undra om det är så dålig kvalitet i dom att dom går sönder annars.

Ha det bra!

måndag 24 januari 2011

Koh Samet

På väg med båten mot Koh Samet


Vid middagsbordet


Strandhäng med eldshow vid vattnet.
Så här ser det ut längs med stranden på kvällarna
Jättefint!


Alicia får håret flätat.
Hon var så avslappnad så att hon till och med somnade, dom fick hålla upp hakan på henne

93 stycken flätor och nästan 300 pärlor senare!
Kan säga att hon är mer än nöjd...liiite jobbig att sova bara.

lördag 22 januari 2011

Fejkdjungel

Igår var vi stranden större delen av dagen och bara badade och åt god mat. Jag beställde en hel fisk med vitlök. Jättegod, men ännu godare med lite soya, har aldrig tänkt på det förut.

Kvällen spenderade vi på en resturang som heter "Classic forrest". Åkte dit med taxi och stannade några timmar. Alicia var som tokig och kommunicerade med allt och alla, var till och med upp på scenen längre stunder med bandet som spelade. Hon fick äran att spela maracas. Maten var sådär men det var en upplevelse att vara där. Fiskar i mängder som simmade runt i konstgjorda sjöar och svarta svanar med dom. Vi matade fiskarna med mat och alla var nöjda och glada. Toaletten var en upplevelse i sig som vunnit många priser. Men allt var fejk och det märktes tydligt!

Idag har vi åkt till Koh Samet men stannar nog bara dom två nätterna som vi bokat. Det här var inget för oss...återkommer om varför.

fredag 21 januari 2011


Alicia satte sig så här för att det satt ett gäng med thailändska tjejer brevid. Åh, vad dom skrattade. Fattar inte att hon kom på att sitta så här.








Songtäv

Ungefär så uttalar man namnet på den "buss" vi tog in till Rayong igår. Det är en liten lastbil och på flaket är det bänkar längs med långsidorna, en på varje sida och sen ett litet tak.
Att åka dom ca två mil som vi åkte kostade oss 12 kr. Det är ingenting mot vad man får betala hemma, visserligen lite bekvämare där men ändå. Väl i Rayong drog vi till Tesco Lotus, vår favorit stormarknad. Där hittar man allt möjligt och vi hade siktet inställt på skor. Hittde inte det vi sökte egentligen men massa annat som leksaker, kläder till Niclas och Alicia och annat småplock. Dom har så söta barnkläder att till och med Niclas blir sugen på att köpa. Han har siktet inställt på en klänning till lilla Nova, bara så att ni vet J och J. När vi var klara åt vi varsin macka och sen gick vi på Swensens och åt glass. Jag och Niclas delade på en chokladfondue med glass och frukter. Mums, som en viss hollywodfru brukar säga. Efter det så kom Niclas på att han behövde skavsårsplåster så jag sprang in i affären igen och letade men var tvungen att fråga apotekaren. För att på ett bättre sätt förklara så visade jag ett skavsår som jag själv fått på stortån. Det var en liten blåsa och lite rött runt om men absolut INGEN fara. Han började prata om antibakteriell kräm och antibiotika. Nappade såklart inte och sa att jag skulle fundera på det för att inte vara otrevlig. Frågade igen om plåster för fötter men han visade bara vanligt plåster och bandage så där fanns det tydligen inte något annat. Tur att vi i sverige är så restrektiva med antibiotika så att vi får behålla vårt immunförsvar ett tag till...

Gjorde vårt premiärdopp i havet och för Marlon var det premiär verkligen då han aldrig badat i havet. Han vart som tokig, älskade det! Han ville inte upp och när vi väl fick upp honom så ville han ner igen och sparka och plaska. Var massor med thailändska barn på stranden som Alicia lekte med och alla ville hålla i Marlon. Ibland gick han med på det och ibland inte. Alicia sprang upp till Niclas vid ett tillfälle och hade då frågat hur man säger "sluta" eller "nej" på thai, dessutom med en ny frisyr. Ha, ha! Niclas sa till henne att han inte visste och hon hade ryckt på axlarna och sagt med ett leende att hon fick väl stå ut. Får en känsla av att hon ändå tycker att det är kul. Marlon älskar uppmärksamheten i dom flesta fall och ler åt precis alla. Det är bara när dom vill hålla i honom som han ibland visar att han vill stanna i mammas och pappas famn. Fick sitta en stund själv på standen medans dom andra var i vattnet. Fick då en egen liten kompis i form av en hund som ville ha sällskap och smaka på en muffins som låg på vårt bord. Han hade halsband med en söt liten pingla och jag tror att hans ägare var dom med strandresturangen där vi satt. Han la sig så snällt vid mina fötter. Alicia sa att jag hade fått en hundkompis och hon hade fått människokompisar på standen. Strandhänget fick ett abrupt avslut då Niclas tog en sarong runt sig och Marlon och dom båda två vart stuckna av något. Niclas fick två stick och Marlon ett, och han skrek och vart rejält röd på knät. Såg ut som getingstick. Båda mår bra nu och vi har lärt oss att skaka av sarongerna innan vi tar dom runt oss.

Åt första Tom Yam Goong soppan för den här resan. Så himla gott! Lite starkt kanske (brände i halsen) men jättegod. Niclas åt jättegoda räkor med vitlök som Alicia smakade och tyckte om.

Klockan är nu 08.03 och jag sitter själv uppe. Dom andra sover och det verkar som att barnen har lyckats komma in i tidsomställningen bäst av alla. Jag sitter och väntar på att dom ska komma upp någon gång och att vi ska äta frukost..

Bilder kommer senare idag...

onsdag 19 januari 2011

Starten på resan


Vi är framme! Resan hit gick ganska bra och det var ett suveränt bolag att flyga med. Inte sista gången jag reser med dom kan jag säga. Vi flög med Qatar Airways och första planet ner till Doha var en Airbus. Vi hade platser på rad 10 i mitten, bakom köket, så vi satt precis bakom en vägg med gott om benutrymme och till och med fotstöd på stolarna, tror föresten att alla hade det. Det var en rad med fyra säten och vi fick alla dom vilket var guld värt när man räknat med att ha Marlon i knät hela resan. Dom frågade om vi ville ha en babysäng att hänga på väggen och det nappade vi på men den var helt överflödig då Marlon var alldeles för lång för den och vägrade att ligga där i. Kan förstå honom för jag skulle inte heller vilja ligga i en säng med band som gick precis över pannan och så böjda ben som hänger halvt över kanten. Istället fick han ligga på golvet på ett gäng filtar på golvet och kuddar runt sig. Han sov i alla fall en stund, när han väl kom till ro. Phu, det var lite jobb med just den biten. Han skrek av trötthet och jag gick och vanka med honom fram och tillbaka i gången och köket. Tillslut kom en steward fram och busade med honom och snart stod halva besättningen runt en kiknande Marlon. Tänk att man kan bli så glad av lite lek med "borta tittut". Efter mitt vankande tog Niclas över och då somnade Marlon tillslut.

Alicia märkte man knappt av. Hon satt bara och tittade på filmer på skärmen framför sig. Suveränt underhållningssystem och bolag att resa med när man har barn. Marlon fick ett gosedjur (Svampbob fyrkant) och Alicia fick en väska med lite saker i bl.a. en klocka som hon blev sååå glad för. Matlådan som ni ser på bilden var också rolig och hon åt bra av maten. Tror att det var för att hon fick den i lådan och att hon samtidigt fick titta på filmerna och såklart allt godis som var med i, och som hon blev lovad att få äta om hon åt bra.

Väl på Doha fanns det en lekplats som liknade ett lekland där barnen kunde springa av sig. barnen var som tokiga!

Nästa plan mot Bangkok var en Boeing 777 där vi inte hade samma tur med platserna men det gick bra ändå. Alicia var glad för fönsteplatsen! Jag lyckades äntligen att se klart en andra film jag påbörjat på första planet. Sånt man inte riktigt kan räkna med när man flyger med barn, hi, hi. Marlon somnade som en stock efter ungefär halva resan.

Väl framme i Bangkok tog vi en taxi ner till Rayong dit det tog 2 timmar. Taxichaffören påpekade att här i Thailand måste man inte ha bälte när vi krånglade fast oss. Strax efter det åkte vi förbi en olycksplats...

Vi är dom enda gästerna på hotellet som heter Laemya Inn (närheten av Ban phe) vilket är skönt för oss men jag tror inte att den holländska ägaren är lika glad för det. Men han har tydligen haft mycket. Första kvällen knallade vi iväg en bit för att äta och upptäckte då att det inte är särskillt stort här. Stranden är 12 kilometer lång men det är inte livat här direkt förutom där dom thaländska semesterfirarna håller till. Dom står och gormar kareoke på sina ställen. Hamnade på ett thailändskt "stranddisco" där dom vart som tokiga när dom såg barnen. Dom gick från famn till famn och pussades, kramades och luktades på. Vet inte vad dom tyckte för dom pratade nästan bara thai. Alicia stormtrivdes och fick pengar för dansen men scenen ville hon inte stå på. Efter det gick vi in på en lite supermarket och köpte en stooor rosa stråhatt åt henne som inte ens kostade 20 kr.

Alicia tycket att det här har varit den bästa dagen i sitt liv, hur hon nu kan tycka det för vi sov bort större delen av första dagen, men tror att det är svårt med tidsperspektivet. Hon räknade nog hela resan med.

Imorgon ska vi till stranden är planen samt åka iväg till en stormarknad och handla lite kläder och skor.

Hörs igen!