Starten på resan

Vi är framme! Resan hit gick ganska bra och det var ett suveränt bolag att flyga med. Inte sista gången jag reser med dom kan jag säga. Vi flög med Qatar Airways och första planet ner till Doha var en Airbus. Vi hade platser på rad 10 i mitten, bakom köket, så vi satt precis bakom en vägg med gott om benutrymme och till och med fotstöd på stolarna, tror föresten att alla hade det. Det var en rad med fyra säten och vi fick alla dom vilket var guld värt när man räknat med att ha Marlon i knät hela resan. Dom frågade om vi ville ha en babysäng att hänga på väggen och det nappade vi på men den var helt överflödig då Marlon var alldeles för lång för den och vägrade att ligga där i. Kan förstå honom för jag skulle inte heller vilja ligga i en säng med band som gick precis över pannan och så böjda ben som hänger halvt över kanten. Istället fick han ligga på golvet på ett gäng filtar på golvet och kuddar runt sig. Han sov i alla fall en stund, när han väl kom till ro. Phu, det var lite jobb med just den biten. Han skrek av trötthet och jag gick och vanka med honom fram och tillbaka i gången och köket. Tillslut kom en steward fram och busade med honom och snart stod halva besättningen runt en kiknande Marlon. Tänk att man kan bli så glad av lite lek med "borta tittut". Efter mitt vankande tog Niclas över och då somnade Marlon tillslut.

Alicia märkte man knappt av. Hon satt bara och tittade på filmer på skärmen framför sig. Suveränt underhållningssystem och bolag att resa med när man har barn. Marlon fick ett gosedjur (Svampbob fyrkant) och Alicia fick en väska med lite saker i bl.a. en klocka som hon blev sååå glad för. Matlådan som ni ser på bilden var också rolig och hon åt bra av maten. Tror att det var för att hon fick den i lådan och att hon samtidigt fick titta på filmerna och såklart allt godis som var med i, och som hon blev lovad att få äta om hon åt bra.

Väl på Doha fanns det en lekplats som liknade ett lekland där barnen kunde springa av sig. barnen var som tokiga!

Nästa plan mot Bangkok var en Boeing 777 där vi inte hade samma tur med platserna men det gick bra ändå. Alicia var glad för fönsteplatsen! Jag lyckades äntligen att se klart en andra film jag påbörjat på första planet. Sånt man inte riktigt kan räkna med när man flyger med barn, hi, hi. Marlon somnade som en stock efter ungefär halva resan.

Väl framme i Bangkok tog vi en taxi ner till Rayong dit det tog 2 timmar. Taxichaffören påpekade att här i Thailand måste man inte ha bälte när vi krånglade fast oss. Strax efter det åkte vi förbi en olycksplats...

Vi är dom enda gästerna på hotellet som heter Laemya Inn (närheten av Ban phe) vilket är skönt för oss men jag tror inte att den holländska ägaren är lika glad för det. Men han har tydligen haft mycket. Första kvällen knallade vi iväg en bit för att äta och upptäckte då att det inte är särskillt stort här. Stranden är 12 kilometer lång men det är inte livat här direkt förutom där dom thaländska semesterfirarna håller till. Dom står och gormar kareoke på sina ställen. Hamnade på ett thailändskt "stranddisco" där dom vart som tokiga när dom såg barnen. Dom gick från famn till famn och pussades, kramades och luktades på. Vet inte vad dom tyckte för dom pratade nästan bara thai. Alicia stormtrivdes och fick pengar för dansen men scenen ville hon inte stå på. Efter det gick vi in på en lite supermarket och köpte en stooor rosa stråhatt åt henne som inte ens kostade 20 kr.

Alicia tycket att det här har varit den bästa dagen i sitt liv, hur hon nu kan tycka det för vi sov bort större delen av första dagen, men tror att det är svårt med tidsperspektivet. Hon räknade nog hela resan med.

Imorgon ska vi till stranden är planen samt åka iväg till en stormarknad och handla lite kläder och skor.

Hörs igen!